tantenpahammarstromsfisk.se

De första ljuva åren...

Publicerad 2016-08-28 19:11:07 i Mat,

 
 
 
Nu var det ju så klart inte bara elände som det lät i förra avsnittet. 
Kan lätt säga att vi skrattar 25 ggr på en dag i butiken och jag känner mig så lyckigt lottad att ha ett jobb som jag älskar.
Men det var motigt, dels våra duster men även att vara "ny" på fiskhandlarmarknaden...
Trots många år av erfarenhet försökte en del leverantörer att skicka lite för gammal fisk till oss.
Fisken åkte så klart tillbaka med vändande bil så de lärde sig snabbt att terrierna på Östgötagatan kunde skälla om så behövdes.
Magnus, min kollega i Frankrike kallade mig för "en finne i arslet på vätternrundan" när vi jobbade ihop på Rabiega.
Kanske inte menat som en komplimang men jag tar det lite så, att inte bli tagen förgiven och faktiskt kunna säga ifrån och vara lite jobbig (om det behövs ska tilläggas) ;)
 
Det var en episod som jag minns lite extra väl angående det här med att vara tjej i en  helt klart mansdominerad värld.
Vi skulle eventuellt byta kolonialvaruleverantör (vilket ord..).
Mötet avlöpte väl och efteråt skulle Therese visa en av två säljare runt i lokalerna.
Han undrade "vem är det som äger butiken?"
Therese tittade oförstående på honom, trodde kanske han skojade?
"Eh, det är ju vi, jag, Ullis & Pernilla..
Han replikerade snabbt att visst var det vi som drev den men inte kunde vi väl äga den?
Det var ju faktiskt en viss skillnad på att äga och att driva?
Tack & hej, där har ni dörren!
Det blev så klart inget byte men en talande anekdot...
 
Men som som sagt glädjen när man träffar samma kund både två till tre gånger och sedan lär sig namnen på er.
För att inte tala om hur det var att arbeta lördagar när man även fick se vilka som "hörde ihop".
Alla var lediga och det fanns lite mer tid för prat, något som alltid premieras i butiken. 
 
Ta tex Clairy som bodde själv på Folkungagatan som kom in varje dag, kanske inte för att handla utan mer för att få ett par minuters sällskap.
När hon inte varit inne i butiken på 3 dagar blev vi oroliga, hon öppnade inte heller dörren då vi ringde på.
Hade en läkarbekant som kanske överskred sina befogenheter men vi hittade henne till slut på Ersta där hon skulle genomgå en mindre operation.
Vi bannade henne när hon kom tillbaka men hon svarade moloket att hon inte haft någon på 20 år som brytt sig om vad hon gjorde... Älskade Clairy..
Hon fann för övrigt kärleken igen när hon hamnade på Vintertullen de sista åren, aldrig sett henne lyckligare!
 
Skulle kunna skriva tusen kapitel om hur härliga kunder vi har, bara det faktum att ni skickar vykort på era semestrar är ju helt fantastiskt. Själv skickar jag knappt till mormor...
Bilden här uppe är från en av mina väggar, inne på den andra nu...
 
På 10 år har vi bett 3 personer fara & flyga pga dåligt uppträdande.
Minns Ullis extra väl en gång när hon kastade ut en man som var minst dubbelt så stor som hon.
Hon var illröd om öronen och arg så hon stammade när han åkte ut.
Ser honom ett par ggr i veckan men han har aldrig satt sin fot i butiken igen.
 
 
Vi det här laget hade vi anställt en kille, något som jag tror behövdes för balansen..
Kristoffer kom in och vägde upp, det var bra.
Otroligt att vi kunde anställa någon förutom Nisse på så kort tid efter vi tagit över.
Kändes väldigt stort.
Vi fick även in Natallia  som började via arbetsförmedlingen för att lära sig svenska.
Svenskan gick väl så där men hon blev grym på att baka, vi lärde upp henne,allt gick som en dans.
Helt plötsligt var hennes språkpraktik slut och hon försvann.
Det tog ungefär 4 dagar då vi raskt insåg att vi måste få henne tillbaka, kosta vad det kosta ville.
 
Natallia  kom tillbaka och är fortfarande hos oss, svenskan har blivit mycket bättre trots att hon använder sig  av mina låtsasord i bland. Jag måste vara världens sämsta svensklärare.. 
 
Hux flux var vi nu 6 personer men nu närmade sig 2008 sitt slut och det var då vi köpte ut Therese.
6 blev 5 men vi harvade på.
 
Och själv jagade jag grodor men prinsen skulle snart infinna sig och inte nog med det, med en rejäl koppling till butiken...
/Pernilla
 
 

Om

Min profilbild

Pernilla Gillberg

Matvrak på +++23 som äter och dricker oavbrutet.. Äger och driver Hammarströms Fisk i Stockholm sedan 10 år tillsammans med Ulrika Högberg. Världens roligaste ställe i min utsago. Häng på och se vad vi gör där vettja! Väl mött/ Pernilla

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela